Latitudinarism

Latitudinarism var ursprungligen en pejorativ term som användes om en grupp engelska 1600-talsteologer som trodde på att hålla fast vid Engelska kyrkans praxis, men som ansåg att lärofrågor, liturgiska bruk och kyrklig organisation var av relativ betydelse. Ett gott exempel på latitudinarisk filosofi var Cambridgeplatonikerna. Den främste företrädaren för rörelsen var ärkebiskopen av Canterbury John Tillotson.

Latitudinarianerna byggde på Richard Hookers position, i Of the Laws of Ecclesiastical Polity, att Gud bryr sig om den enskilda människans moraliska status och att denna betyder mer än kyrkolivets strukturer. Men de gick betydligt längre än Hooker och tillämpade detta även på det dogmatiska området. Deras arvtagare i senare tid är bredkyrkligheten.